ännu en dikt...
Hennes tomma ögon kunde se
men inte gråta.
Hennes kalla mun kunde le
men inte förlåta.
Hennes kalla händer kunde klösa och slå
men inte smeka som då.
Hennes trötta kropp kunde röras
men inte som förut förföras.
Hennes krossade hjärta kunde slå
men inte älska som då..
men inte gråta.
Hennes kalla mun kunde le
men inte förlåta.
Hennes kalla händer kunde klösa och slå
men inte smeka som då.
Hennes trötta kropp kunde röras
men inte som förut förföras.
Hennes krossade hjärta kunde slå
men inte älska som då..
Kommentarer
Postat av: Erica
Är lite låg i dag..därför det blev en sorglig dikt.. i
Trackback