Erica

Räkan!...räkaaan!! en liten kille springer fram till mig på gården med ett leende på läpparna. Jaså du menar mig säger jag och ler tillbaka. Erica heter jag. ja..räkan.. fortsätter han och ser lite förvånat på mig. Erica är inte alltid så lätt att ut tala*ler* . Minns när jag var liten och min bästis Lina och jag verkligen ville ha ett varsit smeknamn men aldrig fick det av våra vänner. Vi var Lina och Erica. Så vi kämpade på med egna påhittiga namn så som sulan och dojjan, Linis, Rikis(haha riktigt dåliga, men vi var ju bara 10-11 år:)) ingen köpte det,vi var helt enkelt bara Lina och Erica. Underbar tid var det iallafall och jag märker att jag skriver med ett leende på läpparna när jag tänker tillbaka. I dag känns det helt ok med Erica:). Men så var det ju det där med mitt efternamn...hmmm...Ska jag ändra helt? (känns lite konstigt), ha mitt som mellannamn?, eller behålla?.. Blir nog så att jag behåller det..fast jag gillar E namn väldigt mycket...

Nu ska jag skriva veckans veckobrev och mejla ut det till föräldrarna.
Ha det bäst!